onsdag 28 december 2011

MIN MAMMA.

Hur ger man tillbaka till någon som gett en livet? Hon har gett mig livet. Så vad ger man? Vad gör man? Ingenting jag försöker göra kommer någonsin väga upp allt hon gett mig. Allt känns så patetiskt litet. Som att ge en halväten Aladdin-ask till någon som räddat livet på en. "Tack för att du räddade mig. Jag sparade den vita, pärlnougaten, till dig. Eftersom det bara finns en sån. Precis som du." Jaha... tack vad snällt. Jag är speciell och unik - precis som den vita pärlnougaten i Aladdin-asken. Den som det bara finns en av på varje lager. Skrattretande, patetiskt och verkligen litet. Det går inte att väga upp.

Jag önskar jag kunde ge dig hela världen. Allt. Du förtjänar tusen stjärnor i himlen och tusen därtill. Någon dag ska jag ge livet tillbaka till dig och jag kan bara hoppas att jag lyckas halvvägs så bra som dig så har jag i alla fall kommit lite närmare att ge dig något. Något av betydelse.

Min mamma. Min. All kärlek, till dig.

/E

1 kommentar:

  1. Tack min älskade! Det är svårt att bli så sårbar av allt vi gått igenom, samtidigt så stark. Naken och ensam känner jag mig ibland då jag sopar ihop smulorna efter festen som jag inte deltagit i. Skulle aldrig kunna lämna dig i din ensamhet så sårbar när en ny dag gryr och du tagit dig vatten över huvudet. Det är det som är att vara mamma! Tack för att jag får vara ditt stöd i din kamp! Det är härligt att se dig blomma! <3 /mamma

    SvaraRadera