onsdag 8 oktober 2014

EXAKT SAMMA LIKA, DÄR SOM HÄR.

När jag väl får en idé börjar det genast klia i fingrarna. Så, pga olika anledningar blir det byte av bloggportal. Allt som finns här, kommer inom kort även finnas där. Eller ja, egentligen kommer det finnas mer på nya bloggen. :)

Med andra ord fortsätter jag exakt som vanligt. Endast en ändring och det är adressen!
I fortsättningen kommer ni hitta mig på:

http://medviljanochmodet.spotlife.se


Hoppas ni vill fortsätta läsa och hänger med mig dit.
Allt annat vore enormt tråkigt måste jag erkänna!

Emma

tisdag 7 oktober 2014

WELLNESS TV.

Till skillnad från igår är glädjen total idag. Mailen plingade till; 1 oläst mail, från Mysia. Fjärilarna i magen tog en jäkla fart och for runt i ett enda virrvarr. Äntligen! Som jag väntat på den här dagen. Efter många turer hit och dit, förfrågningar och bl.a. företagskonkurs kom jag till slut i land med en TV-intervju. Tack vare ett samtal från AftonbladetTV i början av sommaren. Jag utmanade mig själv, vågade och tackade ja. Resultatet av dagen jag åkte till Stockholm för ett tag sedan är här. En spännande och mycket givande dag med gänget på #wellnesstv.


Känner mig stolt och nöjd med min insats. Det är ju trots allt inte varje dag jag sitter i den situationen. Måste ge en eloge till Wellness-gänget och tacka för deras fina bemötande. Tack vare dem och stämningen - både lättsamheten och att det var högt i tak - kände jag mig enormt bekväm och avslappnad! Josefin med sin sköna avslappnade och lätta attityd gjorde mig lugn. Hon speglar mig väldigt bra när jag tänker på det. Glad och lättsam, samtidigt som hon kan vara allvarsam och naturlig.

Tack för att jag fick vara med, det gav väldigt mycket. Nu hoppas jag innerligt att det även ger er tittare något. Kanske en tanke om ditt liv, kanske en insikt.

Emma

måndag 6 oktober 2014

YES, I WILL - TOMORROW.

Idag har varit en sådan där dag då håret varit oborstat och sängen stått obäddad. Mjukisarna har suttit på sen imorse... Sömnlösa nätter har satt sina spår i nacke och huvud. Nätter med drömmar där jag träffar människor från mitt förflutna och drömmar där jag tappar tänderna. Ja, stressen finns där, i det undermedvetna.

Dagen började ändå rätt bra, kändes skön. Tvättade, promenerade, fixade i lugn och ro. Rätt nöjd. Nu känner jag mig arg, förbannad eller ledsen och irriterad, jag vet inte. Jo, irriterad kanske, på världen. På Mårten. På smärtan. Huvudet har dunkat så jag svettats till och från idag också. Jag har bara inte mer tålamod just nu. Tårarna faller och det får väl vara så då. Inser att jag inte alltid kan begära så jävla mycket av mig själv sådana här dagar när smärtan har övertaget.

The Script - Superheroes.



When you've been fighting for it all your life
You've been struggling to make things right
That’s how a superhero learns to fly
Every day, every hour
Turn the pain into power


She's got lions in her heart
A fire in her soul
He's a got a beast in his belly
That's so hard to control
'Cause they've taken too much hits
Taking blow by blow
Now light a match, stand back, watch them explode


Imorgon vänder jag smärtan till power, idag orkar jag bara inte.

Sjunker ner i ett rogivande och hett bad innan jag lägger mig. Förhoppningsvis blir musklerna mer villiga att slappna av, och förhoppningsvis infinner sig även sömnen. Inatt ska bli en natt med sömn. Hör du det John Blund? MED sömn.

Emma

fredag 3 oktober 2014

ERA BÄSTA TIPS TACK!

Jag tänkte be er om lite tålamod när det gäller utseendet på bloggen en tid framöver. Kanske blir en del experimenterande, då jag tröttnat på hur den ser ut. Det dumma i kråksången är ju att jag inte alls är hemma på design, HTML-koder och diverse layouts. Ni som läst om stjärntecknet Vågen förstår att det inte riktigt är min grej det här med att vara praktisk! ;)

Överväger att byta bloggportal, men vet inte till vad i så fall. Behöver något som är enkelt för mig som bloggare (och inte så kod-kunnig osv) men även något som är enkelt för läsaren. Vill gärna ha något som ger bra översikt på statistik, enkelt att kommentera, lätt att fixa snyggt utseende osv.

Blir nog en del test hit och dit på layouten under tiden kanske, men kommer jobba på det så snabbt och smärtfritt jag kan. Om jag fortsätter här eller byter återstår att se...

Har ni tips tar jag tacksamt emot dem?!
Jag hoppas ni förstår och hoppas hoppas - innerligt - ni inte överger mig under tiden.

Emma

FREDAGSFUNDERINGAR.

Det är som alltid, kan jag känna, lika givande att prata och umgås med likasinnade. Vare sig det gäller t.ex. kampen mot cancer, hälsa och livsstil eller passionen för skrivandet. Gårdagens kväll spenderades på Ung Cancers medlemsträff, där C och jag pratade om allt mellan himmel och jord. Cancern, sommaren som gått, det kommande och relationer. Förändringar som skett och svårigheter som uppstått sedan cancern kom och rörde upp molnet av kaos och utmaningar. Hon förstår, även om vi har olika cancer. Det är en lättnad att inte behöva förklara speciellt mycket, det räcker med att berätta en gång sedan vet hon hur det är. Hur det hela tiden pågår, hur tankarna pockar, oron som kommer och går. Dödsångesten, sorgen över det man fått avstå och förlusterna man gjort. I form av vänner till exempel. Samtidigt som vissa av vännerna försvunnit inser jag (eller ja, vi båda vågar jag nog påstå tror jag) att andra tillkommit. Andra vänner som förstår, som accepterar en för den man är idag och stöttar en i det man sitter i. Vänner som orkar stå kvar. C förstår ytan som säger en sak och insidan som säger något helt annat. Cancern syns inte längre för någon av oss och frustrationen över människor som inte förstår finns där ständigt. Jag finner en tröst i att prata med andra som sitter i samma situation. Det är en lätthet att inte behöva förklara och samtidigt se att mottagaren inte förstår, vilket leder till att alla muskler i kroppen spänner sig i frustration. Att inte behöva stånga sig fram för att bli hörd, att bli förstådd.

Det är få dagar som passerar utan en enda tanke på J och hennes bortgång i sommar. Tyngden som kommer i vardagen i och med sjukdomen gör en skör för omgivningen. Sommaren har varit en blandning av eufori och dödsångest. De mörka stunderna kräver enormt mycket styrka och fokus av en. Vissa gånger har det känts som jag trampar vatten med kramp i benen. Viljan att lägga sig ner och ge upp åker förbi, sedan kommer den andra viljan. Viljan till livet och man fortsätter trampa och veva med armarna, allt för att fortsätta hålla huvudet ovanför vattenytan. Jag tror få lägger sig ner och ger upp, det går nog emot den mänskliga överlevnads instinkten. När krampen i benen kommer gäller det att vara smart. Jag är nog inte ensam om att ha blivit tvungen att ta bort vissa personer ur mitt liv, verkligen försiktigt välja vilka jag spenderar tid med. Det är nog det som gjort att jag tagit mig igenom den här sommaren och inte drunknat. Det som bidragit till att jag mår bättre, trots omständigheterna. Vissa tycker säkert jag har konstiga prioriteringar och att jag har gjort val de inte förstår. Men när veckorna består av en fight 24/7 för att överleva blir man närmast sig själv. Också något jag tror hör till den mänskliga överlevnadsinstinkten. Människor som drar ner kan lätt bli det som avgör om man klarar fighten eller inte. Då kan och får det helt enkelt inte längre ta plats, i alla fall inte i mitt liv. Jag tänker ta mig igenom det här och då gärna också må så bra det bara är möjligt.

Ibland får vi betala ett högt pris för att få vara i livet. Knappast som ett dagspass på Liseberg för 400 kr, även om vardagen ofta påminner om Balder. Det gäller att välja väl, där man åker upp och ner i livets berg- och dalbana. Välj de som förstår, välj de som får dig att må bra, välj de som stöttar och finns där. Ta bort allt som blir ett hål i ditt energikonto, det som tynger för mycket. Jag blev tvungen till det och i början var det förjävligt och känslomässigt jobbigt. Idag har jag fått en stor belöning i form av energi och lycka. Inte mer tyngd än den jag är påtvingad att stå ut med i och med Mårten. Så det där höga priset som livets villkor kommer med känns ändå värt det. Krampen i benen sitter liksom inte i just idag och ankaren som drog ner har jag kastat loss.

Emma