Idag fick jag öppna mitt paket på huvudet, eller rättare sagt Maria fick. De har rakat en golfbana som ser ut som en hästsko på min skalle och jag är jävligt tacksam över hur mycket hår jag fick behålla. Golfbanan börjar mitt på huvudet, mitt i min mittbena och går bakåt ner och sen fram, upp mot örat. Fint. En trevlig liten golftur på 27 hål. Den ni!
Nu är jag återförenad med de snygga nätmössorna för några veckor. Ni förstår inte hur skönt det är att känna hur mycket trycket på huvudet släppte när hon lossade på tejpen. Trycket har lättat nåt så otroligt så jag tror jag ska gråta av lycka. Det är nästan så jag kan säga att mitt huvud känns bra. (Det gör det ju dock inte.) Huden kan återigen andas, och nu frisk luft, inga instängda kompresser med massa hårt lindad bandage runt. Det blir minst sagt svettigt. Jag längtar redan till den dagen då jag får dränka mitt huvud i ett schampoo som luktar himmelriket. Mango-papaya kanske...? Eller citrus. Det här är viktiga grejer!
10:15 går taxin från Uppsala imorn. Snart är jag hemma!
/E
:D
SvaraRadera