OFOKUS.

Stod i duschen och sköljde ur schampot ur håret. Tittade på mina händer och insåg att jag just gjort årets misstag... I händerna hade jag något som kändes som halva mitt hår. Hur fan kunde jag "glömma" att jag tappar håret? Hur glömmer man en sån sak? När det dessutom känns som det är överallt i lägenheten... Måste säga att det nästan kändes magstarkt. Jag sköljde och sköljde och bara mer hår lossnade. Högen på golvet såg ut som en stor råtta. Nu sitter jag i soffan, fortfarande med handduken på huvudet, vill inte ta av mig den. Vill inte borsta håret. Vill bara att det ska bort. Imorn kommer rakapparaten fram.

Min hjärna känns tom. Det finns inget fokus och en tjockis sitter på min tinning mot golvet. Han har gjort det hela dagen... Förstår inte vad han vill mig.

Trött efter ännu en vecka med strålning. Skrev jag inte "ännu en vecka är över" nyss? Tiden springer iväg. Imorn kommer mamma, syster och bror. Jag har hysterisk abstinens efter dem just nu så det hade inte kunnat passa bättre. Wiie!

Emma