MATCHMAKERN.

Även om Han har övertaget idag så bubblar det i mig. Känslorna påminner nästan om en förälskelse. Känner fjärilarna i magen som för mig upp. Upp bland molnen och in i tuttifruttibubblans värld. Mina projekt som jag har på gång nu får mig att känna sån total lycka. Såna småsaker. Vad säger jag... de är ju gigantiska. I min värld.

Mårten verkar extraknäcka som matchmaker. Ett tack kommer nästan ut från min mun men läpparna stretar emot. Porten stängs. Att tacka Mårten vore det största sveket mot mig själv, även om jag vet hur mycket han gett mig. Alla människor jag fått kontakt med, alla historier jag fått höra och all kärlek jag mött pga. Mårten hade jag gått miste om ifall jag levt vidare som den hysteriska general jag då var. Alltid ute på galenskaper. Alltid stressad. Alltid överallt och ingenstans. Med hjärtat uppe i halsgropen och flämtandes. Matchmakern har, hur som helst, tagit mig ner på jorden. Men han förtjänar inget tack för det.

Emma