Kaoset i huvudet snurrar vidare. Alla ord och tankar som jag så enkelt fick ur mig förut är mer som en dragkamp nu. Jag vet inte om jag är vinnaren eller förloraren, men jag kämpar vidare. Jag behöver få ur mig det och det är så frustrerande att det inte alltid går. Orden stänger in sig innan för skallbenet. Poff, och så är porten låst.
C kom och fotade i tisdags och det gjorde min dag. Min vecka. Kanske till och med mina veckor. Att berätta om allt kring Mårtens intrång i min hjärna, från dag ett fram tills nu, blev som terapi. Vilken underbar människa som satt där och lyssnade på min intensiva period. Hon bemötte det och kunde hantera min situation på ett sätt som fick mig att nästan häpna. Fascinerande med tanke på vad jag berättade och dessutom med tanke på att vi aldrig träffats förut. Kändes dock som jag träffat henne förut. Avslappnat och naturligt vilket gjorde att saker och ting bara kom, utan att jag funderade. Jag gick igenom resan, steg för steg och bearbetade allt. Känslorna vällde över och minnena kom tillbaka. Den där dagen gav mig klarhet. Den organiserade upp kaoset i mitt huvud även om jag kände mig överkörd i kroppen på onsdagen. Precis som vid mitt första samtal med kuratorn. Totalt slut.
Att få se bilderna på mig själv blir alltid en sån bekräftelse... Cancern. Kortisonansiktet. Många påstår sig inte se det men jag förstår det inte. Det är så tydligt. När jag tittar på bilderna blir jag lycklig samtidigt som tårarna rinner. Det är så mycket känslor. Jag kommer aldrig glömma den där dagen - och det är på ett positivt sätt. Bearbetningen går framåt och det är tufft att ta tag i kroppens alla känslor och minnen. Men Mårten ska inte få stå i min dörröppning, när det gäller något.
Det är mycket på gång nu. Det känns helt underbart att ha några projekt att pyssla med om dagarna. Något jag orkar hålla på med utan att bli totalt slut. Pyssla med bilder, skriva lite, planera. Inspireras, drömma. Jag har fan planer. Helt fantastiskt att så lite gör så mycket. Bara ett datum jag kan se fram emot. 22a maj. 25e maj. Juni.
25e maj... Jag längtar ihjäl mig.
Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar