tisdag 23 september 2014

BURR!

Höstjackorna har åkt på och med uppdragna axlar stod människorna och huttrade på stan. Den kyliga och friska luften är min hjärna extremt tacksam över. Jag älskar ju även att plocka fram de stickade tröjorna, dra på sig varma sockor och dricka massvis med te - helst uppkurad i soffhörnet med en bra bok. Soliga promenader i en vacker natur av glödande färger. Ja, jag älskar hösten!

När andra frös njöt jag av solen som värmde där jag stod i väntan på bussen. Nu är jag precis hemkommen efter ett möte med Försäkringskassan där det pratades om framtida förändringar i ekonomin. Sjukpenningen tar slut och aktivitetsersättningen tar vid. Så här efteråt känner jag mig om möjligt lugnare. Inställningen att ta problemen när de dyker upp OM de dyker upp har gjort stor skillnad i mitt sinne. Här och nu är det som gäller, inget annat. Inget tänk om, även om jag ibland tampas med sådana tankar.

Tiden går ju egentligen alltid lika fort, eller långsamt om man så vill, ändå har jag den där känslan av att den springer ifrån mig vissa perioder. Jag hinner inte med det jag vill riktigt. Prioriteringarna över var jag ska lägga orken tar mycket tid. Den ständiga avvägningen över vad jag bör och inte bör göra för att spara på energin så effektivt som möjligt och planerandet in i minsta detalj kräver en fingertoppskänsla. Var går gränsen idag? Är det här för mycket eller funkar det idag? Vissa gånger går det, andra gånger säger kroppen stopp och kräver vila. En sak som får ta stryk är telefonsamtal, med familj och vänner. Tajmingen är avgörande och tålamodet är så lågt när det gäller just den biten. Tyvärr. Omgivningens arbetstider och mina kroppsliga krav krockar, ibland alldeles för många gånger på rak.

Jag försöker leva livet smartare och inte hårdare, samma princip som vissa försöker tänka på arbetsplatsen, något jag tycker är otroligt sunt. Så nu får det bli lunch och sen vila inför ett besök hos massören. Dags för det veckovisa "pucklandet" på mina (förhoppningsvis) inte lika spända axlar.

Alldeles lagom får det vara idag. Vilket fantastiskt bra ord det är, lagom.

Emma

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar